PT - lyckligt lottade 1995


15 aug 1995

"För oss som är lyckligt lottade"


Slott och trädgårdar i miniatyr

- Det här är min pensionsförsäkring, säger Erna Oscarsson och skrattar. Då menar hon inte pengarna hon skulle kunna tjäna, utan påtandet som gör att hon inte behöver gå sysslolös.


Erna har tillsammans med sin man en av de 38 kolonilotter som finns på Fårön. 35 av dem är odlade och bebyggda.


Sedan starten 1991 har en mängd småstugor kommit på plats och de 300 kvadratmeter stora trädgårdarna flödar av blommor och grönsaker. Komposten är mer regel än undantag.


Vad är det som gör att människor lägger ner så mycket tid på att får det vackert omkring sig, kan man inte låta bli att undra när man kommer till Fåröns koloniträdgårdsområde. Vill du leva lyckligt - skaffa dig en trädgård, var det någon som sa. Kanske det stämmer.


- De flesta av oss har någon form av småbrukarbakgrund eller liknande sedan barndomen. Intresset måste finnas, säger Ernst Wiklund, ordförande i Fårölotten som föreningen heter.


Det påtas och rensas. Någon snickrar för att få stugan färdig och en annan lägger skiffer på trädgårdsgångarna.


Sedan 1993 då de små husen på högst 25 kvadratmeter fick byggas har nästan hela området blivit bebyggt. Vissa satsar alla 25 kvadratmetrarna på stugan, andra gör den lite mindre och bygger en redskapsbod.

Vissa har kommit så långt som till fontäner och portaler. Men det är nog grönsakslanden och blomsterrabatterna som det läggs ner mest arbete på.


Första stugsommaren

Vid stugväggen i solen sitter ett gäng och fikar. Lite skugga får de av det nästan nyplanterade äppelträdet med fyra små röda äpplen.


- Vi inviger plattläggningen, säger Tore Wikström som tillsammans med sin fru Eivor haft trädgården i ett par år. I höstas började de bygga den lilla timmerstugan med loft.

Golvet inne i stugan, med de breda furuplankorna har Tore huggit, hyvlat och torkat själv.

Hur mycket tid de ska lägga ner på trädgården är inte rik- tigt klart makarna emellan.

- Man ska inte ha för myck et, säger Tore och tittar på den relativt stora gräsplätten i mitten.

- Jag tar det vartefter, säger Eivor och studerar rabatten med tagetes, solvända, riddarsporrar och annat. Båda två är pensionärer och har kolonilotten som en "mjuk övergång", efter flytten från Blåsmark in till lägenhet i stan.


Bra kaffemage ett krav

I grönsakssängarna växer morötter, rödbetor, broccoli och mycket annat. Och i det angränsande trädgårdslandet går Erna Oscarsson och kröker rygg. Med hjälp av ett ogräsjärn rensar hon mellan raderna. Somligt hamnar i korgen och sedan vidare till komposten och somligt läggs bara kvar mellan hallonplantorna. 

Ogräset är till för att bekämpas, säger hon hurtigt och menar att belöningen är att se hur fint det blir efteråt.


Något annat som värderas är gemenskapen med grannarna. Växter och plantor byts mellan lotterna och för att hålla de gemensamma ytorna snygga rycker alla in.

- Man ska ha en bra kaffemage om man ska ha lott här, säger Ernst Wiklund och ler.


Var och en av medlemmar  får betala 16 000 kronor för köp av en lott. Då ingår avgift för el, vatten och kostnader som föreningen haft för byggande av torrtoaletter och soprum. De som har en lott är heller inte tvungen att bygga förrän år 2002. Men en viss standard på trädgården kräver dock grannarna. I dag är 35 av de 38 lotterna sålda.


"Billig sommarstuga"

En stuga går på mellan 30 000 och 50 000 kronor skulle jag tro, säger Erling Oscarsson, kassör i föreningen. Själv har han byggt det mesta av sitt hus med begagnade grejor, förutom panel och tak. Marken arrenderas av kommunen till en kostnad av cirka 200 kronor per år.


- En jättebillig sommarstuga egentligen, säger Ernst men påpekar att åretruntboende inte är tillåtet. Dessutom gäller hembudsskylidighet när lotten ska säljas. Man har inte rätt att ta mer betalt än det man lagt ner på huset. Flyttar man från kommunen måste man lämna stugan till försäljning. Bastu och samlingshus är det som står på programmet härnäst.


- Jag är övertygad om att bara vi får tag på en gammal timring så hjälps vi alla åt att sätta upp den på nolltid, säger Ernst Wiklund. 



Man gör små portaler och plaskdammar. Det är verklig kreativitet, säger Erna Oscarsson och pekar mot grannen som hade en abborre i plaskdammen hela förra sommaren.


Cykelavståndet till stan är det många som uppskattar. Med en sådan trädgård går i  stort sett hela sommaren åt att påta i jorden och hålla ogräset borta

Samlingsplatsen mitt på området, som används till möten och grillkvällar, har gjorts i ordning av kolonisterna själva.

Vissa bygger på höjden för att få plats med ett litet loft. Men lutningen och ytstorleken på taken är noga bestämda i föreningens regler.

Egen skörd är guld värd kanske man kan säga. Jordgubbarna börjar så smått komma.

En "bra kaffemage är ett måste". Här sitter Tore och Eivor Wikström med grannarna Jonsson och inviger den alldeles nya plattsättningen bakom knuten.

Det här är min pensionsförsäkring,
säger Erna Oscarsson som njuter av att rensa ogräs och som är glad att ha en sysselsättning

Tore Wikström sätter in myggnätet i sin lilla stuga som han nyligen fått färdig. En timrad stuga med litet loft och sommarvatten.

Norrmän och svenskar, grannar även här, bland de svenskaste av stugor, kolonistugorna. Men man måste vara kommuninvånare för att få äga stuga.

(PT) STINA BROLIN BERGMAN                                                                    Tiibaka >>