Fårölotten år 2004

När idèn om att anlägga ett koloniområde väcks, oftast först som en motion i kommunen, kan det ta tid och massor med arbete - ett par år kanske - från idé till verklighet.

Ärendet måste passera de kommunala instanserna och en detaljplan över det planerade området måste i demokratisk ordning ställas ut i kommunhuset. I det avtal som sedan skrivs med kommunen står det till exempel hur länge en förening får arrendera marken och hur lång tid åt gången kontraktet kan förlängas när avtalet går ut.

Där regleras också vilka arbeten kommunen ska göra, till vilken kostnad och hur det ska betalas. Kontraktstiden kan variera mellan ett år och upp till 25 år.

För kolonin Fårölotten, som ligger på en ö i Bottenviken strax utanför Piteå, dröjde det åtskilliga år innan man kunde sätta igång.

Interiörbild lott 13 nedre området

Kolonilott 37 övre området

Kommunens plan över Fårölotten överklagades hos både länsrätt och regering, men utan resultat. Den första styrelsen, en "interimsstyrelse", bildades 1987. Men sedan tog det tre år innan en ordinarie styrelse tog vid och skrev ett första avtal med kommunen. Ett embryo hade skapats till ett helt nytt koloniområde i södra Norrbotten och 1993 fick de blivande odlarna ta sin mark i bruk.

Med bara en handfull medlemmar vid starten blev det en hel del jobb med att komma igång med att bygga och odla, trots att området ligger på gammal åkermark och fårhagar, som namnet antyder.

Fårölotten ligger inbäddad av skog på ena sidan och buskage ner mot havet på den andra. Odlingsläget i detta unga koloniområde är zon 5. Föreningen har år 2004, 38 medlemmar och en hedersmedlem, fördelade på 38 kolonilotter. Stugorna byggs allteftersom lotterna hyrs ut och bygget ska ske inom fem år.

En av medlemmarna kom på idén att ordna Fårölottens Dag med öppen trädgård, loppmarknad, grönsaksförsäljning och servering. Den har nu blivit en mycket populär tradition. Till de närmare tusen besökarna på sensommaren säljs det mesta, morötter, lök, potatis, purjolök, persilja, rödbetor, squash, gurka, tomater, blommor, majrova, sockerärter, bondbönor, haverrot, rabarber, hallon, vinbär, krusbär mm. Och så hembakat bröd, hemkokt svartvinbärssaft, hemmagjord bostongurka och svartvinbärsgelé.

All potatis, bland annat 'Mandel' och 'Bellona', odlas fram på föreningens gemensamma odlingslott. Många av kolonisterna blev så engagerade i potatisodlingen att de gick på en hel dags potatiskurs på en lantbruksskola.

Sommartid träffas Fårökolonisterna varannan vecka för att rensa ogräs i de gemensamma rabatterna, klippa och räfsa gräs, klippa häckar, plantera, röja, sköta potatis- och morotsland. Det blir också en och annan grillkväll på grillplatsen nere vid vattnet.

En annan tradition är att bjuda in patienter och personal från olika institutioner till sommarfester. Så till exempel öppnar föreningen varje sommar sina grindar och dörrar för boende och personal från äldreboendet i närheten. Och de mår verkligen gott av att få komma ut bland vackra trädgårdar, få smaka en färsk morot, lukta på doftande örter och få en famn full med vackra blommor att sätta i sin vas på rummet. En underbar dag för gamla och sjuka.

Purjolök i upphöjda, välgödslade odlingsbäddar. Runt plantornas rothalsar sitter tomma toalettpappersrullar som skydd mot skadegörare.

Ingrid, bondunge från barnsben, kom till en lott med 12 jordgubbsplantor och började med att sätta potatis. Hon odlar på upphöjda bäddar, som på hösten gödslas med 2 dm brunnen ko- och fårgödsel, som vänds ner med grepe på våren. Innan dess har hon också kalkat där. Växterna får det varmare i de upphöjda bäddarna, där morötterna blir mycket längre än i vanliga bäddar. Växtföljd och jordförbättring med hjälp av nergrävt växtrens är vad som gäller.

Efter att ha fått kålplantorna förstörda av klumprotsjuka sådde hon ärter på den platsen. De skördades och klipptes av på hösten men rötterna fick stå kvar och berika jorden med kväve. På så sätt blev hon av med klumprotsjukan. Hon sparar också all grillaska i påsar och strör sedan ut askan runt vinbärsbuskar och där det är mycket mossa. På den här lotten finns inga andra bekämpningsmedel än såpa. Ingrid har också kommit på den geniala idén att använda gamla sängbottnar med dekorativa spiralmönster som klätterställningar för bland annat ärter. Det fungerar utmärkt.

Text & foto 2004
Kenneth Nilsson & Ingrid Nordwall