Sommaren 1994

NU VÄXER FÅRÖLOTTERNA FRAM

PITEÅ (PT)

Odlingarna har just börjat spira på kolonilotterna på Fårön.

Efter fem år av strider i Sveriges rättsinstanser råder nu en febril aktivitet med tomtplanering och blomsterplantering.

- Dessutom står vi nu på god fot med både stugägare och boende, säger föreningen Fårölottens ordförande, Inga Granström.

Den långa striden om kolonilotternas vara eller icke vara började 1989, då några stugägare och permanent boende inte gillade förre parkchefen Zandra Nordins planer på ett koloniområde på Fårön.

Redan 1986/87 utformades förslaget. Men när planerna ställdes ut på kommunen två år senare överklagade stugägare och boende.

I slutet av 1992 hade de missnöjda överklagat i fem år, hela vägen till sista instans, då regeringsrätten slutligen gav kolonisterna rätt i ärendet.

Startade i våras

- Under den tiden låg hela projektet som på is, säger Inga Granström. Ingen vågade påbörja något eftersom vi inte visste hur det skulle sluta.

Men i våras kunde så aktiviteten köra igång på allvar. 

- När vi äntligen fick rätt har allt gett med sig. Vi står numera på god fot med både stugägare och de permanent boende, och vi försöker alla samarbeta.

På kolonilottområdet finns 38 tomter på ömse sidor om Vägen Västerut. Varje lott är 300 kvadratmeter och får rymma två byggnader på max 25 kvadrat.

Några klara

Och en del har redan kommit upp. Trevliga små stugor i glada färger och med en riklig färgsprakande flora lyser upp det tidigare gräs- och slybevuxna området kring vägen.

- En del, mest pensionärer, har hunnit färdigställa sina stugor, och flera stycken är under uppbyggnad. Tio stycken ungefär, säger Ingmar Haapaniemi från Munksund, som själv spikar på sin stuga.

- En del byggde sina stugor klara hemma i garaget under vintern och monterade sedan på plats i våras. Själv spenderar jag min semester här.

Betalar själva

Föreningen Fårölotten har köpt tjänster av kommunens tekniska kontor som gjort i ordning små vägar, parkeringsplatser och dragit sommarvatten i området.

De betalar hela investeringen själva på två år till kommunen. Inte som i Luleå och Boden där kommunerna står för kostnaderna. Det handlar om 8 000 kronor per lottägare, säger Inga Granström. Kommunen har den policyn gentemot vuxenföreningar. Bidragen går till barn- och ungdomar i stället och det tycker jag är okay.

Pitebo krävs

 Grundtanken bakom Fårölotten är att ge folk en möjlighet att odla sin egen lilla täppa. 

- Så ska det vara. Man ska inte kunna använda lotten som en sommarstuga några dagar om året. Man måste odla, och man måste vara skriven i Piteå, säger Inga Granström.

De reglerna är det ingen som opponerat sig emot.

- Alla verkar nöjda. Vi har bara en vakant plats.

I höst påbörjar föreningen nästa projekt. Då ska de gemensamhetsanläggningar som behövs byggas upp. Toaletter, soprum för källsortering och förråd ska resas på områdets parkeringsplatser.

Mycket ska hända

Och så ska vi snygga till omkring med hjälp av parkförvaltningen. Sedan måste föreningen ta ställning till om vi ska dra hit elektricitet också, säger Inga Granström.

- Det är mycket som ska hända. Men vi har många år på oss.

Det arbetas för fullt på Föreningen Fårölottens kolonilotter. Odlingarna börjar vara precis så prunkande som man förväntar sig i ett kolonilottområde.

Efter fem års turer i landets rättsinstanser kunde arbetet med odlingar och stuguppföranden till sist komma igång. "Nu försöker vi alla samarbeta, både kolonister, stugägare och permanent boende", säger ordföranden Inga Granström.