Det går trögt med kolonilotterna på Fårön

20 oktober 1992 (PT)

Otålig väntan på beslutet

Kolonilotter eller inte kolonilotter på Fårön, det är fortfarande frågan.

Ärendet har legat på regeringens skrivbord i över ett halvår. Boende på Fårön har överklagat länsstyrelsen gröna ljus till kommunen och Koloniföreningen.

Men ett beslut från regeringen dröjer.

- Folk hinner ju dö innan det här är färdigt, säger Arnold Stenman, ordförande i föreningen.

- Jag ska försöka ta det här före nyår, något närmare besked kan jag inte ge, uppger handläggaren på miljödepartementet, Kristina Leifman.

Frågan om kolonilotter på Fårön i Piteå har hunnit bli nästan tre år gammal.

Turerna har varit många sedan ärendet vid två tillfällen överklagats till länsstyrelsen och i våras även till regeringen. Där har det legat sedan i mars och ännu har inget beslut fattats.

Vägen västerut

Enligt den detaljplan som godkändes av fullmäktige redan i november förra året, berörs ett område på båda sidor om Vägen västerut på Fårön där 38 kolonilotter ska inrymmas. På varje kolonilott, som är 300 kvadratmeter stor, får en byggnad på 25 kvadratmeter uppföras utan att bygglov behövs.

Vidare ska det enligt planen byggas tre gemensamma toalett- och sopbyggnader och ett föreningshus som ska fungera som samlingsplats/möteslokal för kolonisterna, samt tre parkeringsplatser.

Starkt emot 

Boende på Fårön är starkt emot att ett koloniområde byggs upp i deras närhet.

De menar att de på ett eller annat sätt valt Fårön för att de "vill ha lugn och ro" och därför inte kan acceptera att bli utsatta för det oljud det innebär att få 38 nya grannar på ett så pass litet område.

- Vi har inget emot kolonilotterna i sig, däremot deras placering. Lägg dem närmare Semesterhemmet istället. Om man gjort det från början skulle det inte ha mött några protester. Koloniföreningen hade redan haft sina stugor byggda. Det säger Anders Hedman, en av de fast boende i området.

Cykelavstånd

Monica Larsson, som har sin sommarstuga i närheten av kolonilotterna, säger att argumentet för den nuvarande placeringen varit att området skulle ligga på cykelavstånd.

Men det är bara 200 meter längre till Semesterhemmet. Dessutom var det nästan ingen av kolonisterna som cyklade till området i somras, utan vägen kantades av bilar.

De boende ställer sig också frågan om kolonisterna verkligen kommer att använda lotterna för odlande eller om det istället är fritidshus de är ute efter.

- Trots att kolonisterna redan förra sommaren fått klartecken att börja odla är det ytterst få som verkligen odlar på sin lott.

Sått gräsmatta

- En del har däremot sått gräsmatta, säger Monica Larsson och tycker det tyder på att det inte i första hand handlar om ett intresse att odla, snarare att bygga ett fritidshus.

Att många av kolonisterna tänkt tillbringa somrarna i stugan på sin kolonilott är inget som i Koloniföreningens ordförande Arnold Stenman sticker under stol med.

- Det är klart att man ska kunna bo i sin stuga om man vill, det ska inte någon annan bry sig om. Han är mycket upprörd över att ärendet tagit så lång tid.

- De boende är i sin fulla rätt att överklaga, däremot lägger jag hela skulden på kommunen och politikerna som skött saken illa. 

Dumheter

- Det är dumheter att hålla på och låta folk överklaga och dra ut på det hela så här länge, kommunen skulle givetvis ha gjort klart med alla tillstånd som krävs för att börja bygga området innan de gick ut till oss och hörde sig för om vi var intresserade av att arrendera en kolonilott.

- Folk hinner ju dö innan det blir färdigt!

Koloniföreningen bildades för tre år sedan, långt innan alla överklagningsturer ens börjat.

- Nu har våra medlemmar svävat i ovisshet i flera år och 75 procent av dem som var med från början har hoppat av och ersatts av nya medlemmar.

Arnold Stenman är också besviken över att kommunen inte ställer upp med finansieringen av området.

Varje medlem beräknas få punga ut med 15 000 kronor till el, vatten och vägar. Därefter en årlig kostnad på cirka 1 500 kronor.

Botten

- I alla andra kommuner som startat kolonier har man stått för vägar och vatten och till och med kört dit matjord, säger han och nämner Luleå och Skellefteå.

När det gäller placeringen säger Arnold Stenman att han själv framfört förslaget om Semesterhemmet till kommunen men fått veta att arealen där är för liten.

- Jorden där är väl inte heller den bästa, på nuvarande område är den jättefin, säger Arnold Stenman som själv odlat potatis, tomater, morötter och till och med broccoli.