Zandra arbetar för kolonilotter på Fårön

10 maj 1989 (PT) 

Piteås första trädgårdskoloni kan bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

- Min förhoppning är att vi redan i år ska få igång arbetet med trädgårds kolonin, säger parkchef Zandra Nordin, Piteå kommun. Förutsättningen är att en koloniförening bildas.

Kommunledningen är positiv till att en trädgårdskoloni växer upp på norra Fårön vid vägskälet, men pitebornas intresse har än så länge varit svalt.

Ett 15-tal personer har anmält sitt intresse till parkavdelningen.

- Jag tror att det behövs mer information om vad det innebär att ha en lott i en trädgårdskoloni, säger Zandra Nordin. Av de 15 som visat intresse är majoriteten villaägare.

Försök görs nu för att bredda allmänhetens kunskaper i frågan. På torsdag blir det ett allmänt informationsmöte om hur det är att ha en röd liten stuga med kolonilott. Medverkar gör bland annat Hans Lyxzen, ordförande Koloniträdgårdsförbundets norra region. 

"En röd liten stuga" 

Förhoppningen är att en interimstyrelse ska kunna bildas på torsdagen. Det behövs en koloniförening för att vi ska kunna jobba vidare med frågan.

Koloniföreningen bestämmer själv vilka stadgar och regler som ska gälla vid trädgårdskolonin. Piteå kommun kommer att ta på sig en grundinvestering, det vill säga att ordna vatten, avlopp och anlägga vägar. Sedan får medlemmarna i kolonin arrendera jordbitarna.

En lott inom en trädgårdskoloni kan uppta ett markområde på 200 till 500 kvadratmeter. På lotten ingår en enkel liten stuga på max 25 kvadratmeter. Vanligtvis finns det inget vatten i stugorna utan vattenförsörjningen klaras genom särskilda tappställen.

Stugorna får medlemmarna i kolonin betala själva. Ska flera stugor byggas kan de göra upp med en byggfirma om förmånliga priser.

Alla ska ha råd

Tanken med kolonilotterna är att de ska vara billiga. Kolonilotterna kom till för att människor med tunna plånböcker boende i stan skulle få möjlighet att förfoga över en jordlott och andas fräsch luft.

Zandra Nordin vågar inte ge något besked om vad det kommer att kosta kolonister i Piteå att förfoga över en lott i trädgårdskolonin. Men klart är att det rör sig om ett litet belopp. I Kalmar, till exempel, kostar en kolonilott mellan 500 till 1 000 kronor per år beroende på storlek. Och arrendeavtalet med kommunen är 25-årigt.

De första kolonilotterna kom till redan på 1920-talet i södra delarna av landet. I södra Sverige är det mycket vanligt med kolonilotter - en tradition som ännu inte fått något riktigt fäste i den norra landsändan. 

- I Norrbotten har det inte alls funnits samma behov av trädgårdskolonier. Här uppe har majoriteten av alla människor bott på landsbygden betydligt längre tid än vad som är fallet söderut. Men nu börjar även Norrbotten få en hel del stadsbor, säger Zandra Nordin

Alternativ

När representanterna från Koloniträdgårdsförbundet kommer till Piteå på torsdag ska de också besöka det tänkta trädgårdskoloniområdet ute på Fårön, men även titta om det kan finnas några alternativa områden ännu närmare stadskärnan.

- Helt privat har jag tänkt att sluttningen från Annelundsområdet och upp mot berget skulle kunna vara ett alternativ. Men E4:an ligger nära och jag har inte kontrollerat vem som äger marken, säger Zandra Nordin.

Rekreation

Hon tycker att trädgårdskolonier med all sin blomstrande fägring hör till de vackraste inslag man kan ha i en stadsbild.

Jordlotten i en trädgårdskoloni ska inte bara ses som en chans att odla och få ett tillskott till hushållsförrådet. Nej, minst lika viktigt är möjligheten till rekreation.

Trädgårdskolonier är som miniparadis, säger Zandra Nordin entusiastiskt och beskriver hur mysigt det kan se ut med småvägar mellan jordlotterna, ministugorna och växtlighetens granna fägring.

Trädgårdskolonier leder också till social gemenskap. Koloniföreningar brukar arrangera skördefester, bygga dansbanor och annat roligt.

INGER JOHANSSON

Tillbaka >>